Glädjen över att snön smälter bort och att den gröna lummiga marken kommer fram är obeskrivlig. Jag kan gå runt hur länge som helst och bara titta, känna och titta lite till på alla växter som helt plötsligt står där som om ingenting har hänt. Revlummer och björnmossa brottas med gamla tallbarr och björklöv om solens ljus. Spår av skogens konung visar sig i form av avbitna späda grenar, avtryck och spillning hundra meter bort. Och att nallebjörn har vaknat fann jag spår av på grusvägen under en löptur.

Skogen är numera full av liv. Så också jag.